År 2000 invigdes Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn. Drömmen var att genom Öresundsbron skapa en region som kunde agera som motpol till den svenska och danska staten där de kulturella, sociala och ekonomiska skillnaderna mellan Sverige och Danmark kunde utjämnas. En fast länk mellan de två närliggande ländema sågs som ett tecken på tillväxt och sågs som en bidragande faktor till en ökning av sysselsättningseffekten i regionen. Den nu förkortade resan till grannlandet har medfört en ökad närhet mellan myndigheter, näringsliv och samhälle i Öresundsregionen vilket har skapat ett konkurrenskraftigt samarbete och placerat regionen på väridskartan. En gemensam bostads- och arbetsmarknad har formats och möjliggjort en vardaglig integration mellan grannländerna.

This study investigates how the host community of Tenerife perceives the socio-cultural effects of tourism on the island. The method chosen for the study was qualitative interviews which were performed with six respondents, each born in Spain, living permanently in Tenerife and employed within service-related occupations. The interview material was interpreted and handled according to a hermeneutic approach. The results of the study showed that the respondents had an over-all positive perception of tourism. Perceived positive socio-cultural effects were related to cultural and linguistic influences.

Syftet är att, utifrån en kvalitativ fenomenografisk enkätstudie, jämföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lärande överensstämmer med det sociokulturella perspektivets lärandesyn.Resultatet i undersökningen visar på lärandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sätt att lära på utan att lärande som företeelse är såväl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade å ena sidan att det sociokulturella lärandeperspektivet överensstämmer relativt väl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lärande, men å andra sidan framkom även en förståelse av att denna lärandesyn inte passar alla elever. Resultatet gäller för de elever som ingick i undersökningen och är därmed inte generaliserbart på gymnasieelever över lag. Resultatet kan däremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lärande samt den sociokulturella lärandesynen som sådan..

Idrottsevenemang lyfts ofta fram som något som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmänhetens uppfattning av den här typen av arrangemang. Närmare bestämt är det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende på den svenska västkustens inställning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnå denna målsättning kommer följande forskningsfrågor att besvaras:Vilken inställning har invånare på den svenska västkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige?Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhälle och ekonomi?Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen?Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingår i detta forskningsfält.

Invandrarungdomarna som går tre år i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lära känna svenskfödda ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan.Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades.Den sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda ungdomar.Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem.Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella..

Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande.

Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

Uppsatsens grundläggande syftet är att förklara förutsättningar för tillväxt i en gränsregion. För att uppnå detta syfte har förutsättningar utifrån teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgångspunkten har varit vägledande för att empiriskt identifiera förutsättningar för tillväxt i en gränsregion mellan Sverige och Norge. Det är förklaringen av ett visst fenomen ? gränshinder ? i relation till gränsöverskridande verksamhet som eftersträvas.

Uppsatsens grundläggande syftet är att förklara förutsättningar för tillväxt i en gränsregion. För att uppnå detta syfte har förutsättningar utifrån teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgångspunkten har varit vägledande för att empiriskt identifiera förutsättningar för tillväxt i en gränsregion mellan Sverige och Norge. Det är förklaringen av ett visst fenomen ? gränshinder ? i relation till gränsöverskridande verksamhet som eftersträvas. Förutsättningar för tillväxt i en gränsregion begränsas av brist på institutionella, ekonomiska och sociokulturella förutsättningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort på två olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrån vårt syfte.

Alla evenemang medför vissa planerade effekter. Många effekter som uppstår i värdsamhället är dock oplanerade och ibland även oönskade. Exempel på sådana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömässiga förändringar. Evenemanget och dess omvärld påverkar varandra ömsesidigt. Det gäller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhållande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter.

I denna uppsats undersöks hur etablerade lärteorier hämtade från det pedagogiska forskningsfältet kan påverka inlärningen i dataspel. Ett spel togs  fram i två versioner baserade på det sociokulturella perspektivet på lärande respektive behaviorism. Därefter har spelversionerna testats av 18 respondenter med fokus på att undersöka deras lärande samt framgång i spelet. Lärandet mättes genom en analys av de haverier spelarna stött på och om dessa minskat i antal efter upprepade spelsessioner. Resultatet var inte entydigt, men visade på en större poängförbättring för de som spelat den sociokulturella versionen.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan kvalitet på skriftliga omdömen och elevers resultat på nationella prov och därigenom även belysa effekter av lärares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning säger om bedömning och effekter på lärande. Därefter beskriver jag några statliga insatser och utvärderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lärare skriver omdömen. Jag redogör också för min teoretiska utgångspunkt, som är det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier på god kvalitet i omdömen jag använt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten från nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet på de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat på nationella prov.